Räddningsplan för fallskydd – med mall

Varför behövs en räddningsplan?

Ett falldämpande fallskydd har gjort sitt jobb när fallet är stoppat – sedan hänger personen kvar i selen tills någon tar ned hen. Utrustningen är byggd för det: den ska hålla användaren kvar i ett läge där hen kan vänta på hjälp (förordning (EU) 2016/425). Men väntan är inte riskfri. Den som hänger stilla kan svimma efter några minuter eller efter mer än en timme, och det går inte att förutse när. Vad som händer i kroppen förklarar vi på sidan om hängtrauma.

SIS vägledning för personlig fallskyddsutrustning konstaterar att den som använder utrustningen nästan alltid riskerar att behöva hjälp av en kollega för att komma ned efter ett fall. Tillverkarnas bruksanvisningar ska dessutom, enligt standarden EN 365, varna för att en räddningsplan ska finnas för de nödsituationer som kan uppstå under arbetet. Därför behöver räddningen vara ordnad innan någon går upp på höjd.

Vad säger reglerna?

Ordet räddningsplan finns inte i Arbetsmiljöverkets föreskrifter – vi har sökt i AFS 2023:1, 2023:2, 2023:3, 2023:10, 2023:11, 2023:12, 2023:13 och 2023:15 utan träffar. Två arbeten har ändå ett uttryckligt krav på planering, och för annat arbete i sele gör flera regler tillsammans, enligt vår läsning, en plan nödvändig. Tabellen skiljer på föreskrift, vägledning, branschnorm och produktstandard:

Läst tillsammans betyder reglerna att den som använder personligt fallskydd ska kunna räddas snabbt, och att arbetsgivaren därför behöver planera räddningen innan arbetet börjar – med utrustning, personer som kan använda den och övning. Det är vår läsning: vi har inte hittat något krav från Arbetsmiljöverket på en skriftlig räddningsplan för allt arbete i sele. Men riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, och vid allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet görs säkert (AFS 2023:1 10–11 §§). Räddningsplanen är det naturliga sättet att skriva ned räddningsmomentet, och ansvaret ligger hos arbetsgivaren.

Lag eller branschnorm?

Branschnormen NSA-FS-ARB 2025:1 från branschorganisationen Nordic Safety Association gäller sedan den 5 maj 2026 och är en frivillig kravspecifikation – ingen föreskrift. Den sätter ändå en tid på räddningen, vilket ingen föreskrift gör, och den går längre än reglerna på tre punkter: planen får inte bygga på räddningstjänsten eller någon annan som inte ingår i arbetstillståndet, räddningsinsatsen ska kunna påbörjas inom högst tio minuter, och planen ska vara godkänd innan arbetet får börja. Vad normen i övrigt innehåller förklarar vi på sidan om NSA-normen för fallskydd.

Det här ska planen innehålla

Planen ska visa hur en räddning eller evakuering kan genomföras från varje del av arbetet – så definierar SIS vägledning en räddningsplan. Använd punkterna som checklista:

1. Roller. Branschnormen delar in arbetet i tre roller: Utföraren som arbetar på höjd, Räddaren som står i beredskap att evakuera den som har fallit, och Tillståndsgivaren som samordnar och ger klartecken till att arbetet börjar. Vid allt arbete med falluppfångande system ska det enligt normen finnas minst en person utöver den som arbetar som kan genomföra evakueringen. Skriv namn och telefonnummer i planen.
2. Platsen och arbetet. Adress eller koordinater, var på arbetsstället arbetet görs, arbetshöjd, förankringspunkter och vilket fallskyddssystem som används.
3. Räddningsmetoden. Hur personen lyfts eller firas ned från varje plats där hen kan bli hängande – över en kant som en takfot, eller fritt hängande i ett hål eller schakt, två fall som branschnormen tar upp var för sig. Enligt SIS vägledning behövs detaljkunskap om den valda metoden för just den situationen och utrustningen.
4. Räddningsutrustningen. Vilken utrustning som finns, var den förvaras och att den är kontrollerad. Normen säger att den ska vara förberedd och vid behov monterad innan arbetet börjar, så att den kan användas direkt.
5. Larmet. Vem som ringer 112, vilken adress som lämnas och var ambulans och räddningstjänst ska mötas. På en byggarbetsplats ska telefonnummer till ambulans och räddningstjänst, adress till närmaste sjukhus och färdbeskrivning vara anslagna väl synligt (AFS 2023:13 5 kap. 45 §).
6. Första hjälpen. Vem som ger den, var utrustningen finns och var den räddade kan tas om hand. Efter en upphängning läggs personen ned plant på rygg – men i stabilt sidoläge om hen är medvetslös och andas normalt, enligt vanlig första hjälp – och ambulans larmas om personen har varit medvetslös (se hängtrauma).
7. Utan räddningstjänsten. Planen ska fungera med de personer och den utrustning som finns på plats. Räddningstjänsten larmas, men räddningen får inte vänta på den – normen säger uttryckligen att planen inte får bygga på deras insats.
8. Kommunikation. Telefon med laddning och täckning eller en radio på plats, och nummer till arbetsledare, samordnare och anhöriga lätt tillgängliga. Normen kräver också en plan för krisstöd, till exempel via företagshälsovården.
9. Övning och godkännande. Räddaren ska ha erfarenhet av evakueringsmetoden – annars ska planen provas på plats innan arbetet börjar (NSA-FS-ARB 2025:1). Skriv när metoden senast övades och vem som godkände planen.

När rutinerna för första hjälpen planeras ska arbetsgivaren också kontakta de lokala organ som kan behövas, till exempel akutsjukvården och räddningstjänsten (AFS 2023:2 4 kap. 4 §).

Mall för räddningsplan

Fyll i mallen för varje arbetsställe och arbetsmoment, gå igenom den med alla som deltar och spara den tillsammans med riskbedömningen. Den ersätter inte riskbedömningen utan är räddningsdelen av den.

Mallen som fil att skriva ut eller fylla i digitalt: ingen fil än – tabellen ovan är hela mallen och går att kopiera.

Räddningsutrustning

Räddningsutrustning används för att rädda den som har fallit och blivit hängande i selen, och med ett räddningssystem kan personen lyftas eller firas ned till en säker plats (Arbetsmiljöverket). För räddningsselar finns en harmoniserad europeisk standard, EN 1497. Branschnormen räknar dessutom upp nedfiringsdon (EN 341) och lyftanordningar för räddning (EN 1496) bland det Räddaren ska kunna. Vilken utrustning som behövs beror på metoden i planen, och den ska användas enligt sin bruksanvisning (AFS 2023:11 15 kap. 12 §).

Utbildning i räddning

En plan fungerar bara om någon på plats kan genomföra den. SIS vägledning skriver att en fallskyddsutbildning bör innehålla övning i att rädda en kollega i de situationer där utrustningen används, och att det av utbildningen bör framgå att varje arbetsställe ska ha en räddningsplan. För reparbete kräver föreskriften specialutbildning, särskilt i räddningsmetoder (AFS 2023:11 15 kap. 18 §). Har du redan gått en fallskyddsutbildning och ska kunna rädda en kollega tränas det praktiskt i vår fallskyddsutbildning med räddning, som är en repetition. Vill du bara förnya grunderna finns repetitionen av fallskyddsutbildningen. Hur personligt fallskydd fungerar förklarar vi i vad fallskydd är, och vilka skydd som ska gå före selen i guiden om regler för arbete på hög höjd.

Sitter någon fast i en upplyft lift bygger räddningen i stället på liftens nödsänkning eller en evakuering. Hur nödsänkningen provas förklarar Svensk Liftutbildnings guide om daglig kontroll av lift, och när sele behövs i korgen Svensk Liftutbildnings guide om sele och fallskydd i lift. Fler guider finns under guider om fallskydd.