Hängtrauma – vad som händer när man blir hängande i selen
Hängtrauma – det Arbetsmiljöverket kallar ortostatisk chock – kan drabba den som blir hängande stilla i selen efter ett fall. Personen kan svimma efter några minuter eller efter mer än en timme, och det går inte att förutse när. Därför ska räddningen vara planerad och gå fort. Efter räddningen läggs personen ned plant på rygg, och vanlig första hjälp gäller.
Vad är hängtrauma?
Hängtrauma är det som kan hända när någon hänger passivt i en sele i nästan upprätt läge. Arbetsmiljöverket skriver att det kan leda till allvarliga skador och till och med dödsfall, och att förloppet kan gå snabbt. Forskningen säger hellre suspension syndrome, eftersom personen inte behöver vara skadad – rapporten RR708, gjord 2009 för den brittiska arbetsmiljömyndigheten HSE, kallar ordet trauma missvisande.
Länge trodde man att det farliga var att blodet samlas i benen. Den internationella expertgruppen för akutmedicin i bergen, ICAR MEDCOM, gick 2023 igenom 23 studier och konstaterar att det sambandet aldrig har bevisats: blodet samlas, men puls och blodtryck påverkades knappt i försöken – tills de plötsligt föll. Nyare studier pekar på en reflex i nerv- och hjärtsystemet som sänker puls och blodtryck så att personen svimmar, och i värsta fall kan det leda till hjärtstopp. Smärta från selen, skador och nedkylning kan bidra.
Hur länge kan man hänga i en sele?
Ingen kan säga det i förväg. Tiden till de första förvarningssymtomen skiljer sig mellan personer, från några minuter till flera timmar, och symtomen kan komma plötsligt utan förvarning (ICAR MEDCOM 2023). Försöken avbryts av etiska skäl när symtomen kommer, inte när personen svimmar – siffrorna visar den tidigaste varningen.
| Studie | Upplägg | Resultat |
|---|---|---|
| Turner m.fl. 2008, NIOSH (USA) | 40 personer med byggerfarenhet hängde i helsele, fästa i bröst- eller ryggöglan, i högst 60 minuter | Mediantiden till avbrott var 29 minuter med bröstöglan och 31 med ryggöglan, med spridning från 4 till 60 minuter. Författarna konstaterar, enligt HSE:s genomgång, att räddningen skulle behöva ske inom 7 respektive 11 minuter för att högst 5 procent skulle få symtom |
| Rauch m.fl. 2019 (Italien) | 20 friska män hängde i sittsele i högst 60 minuter, sammanlagt 40 försök | 12 av 40 försök (30 procent) avbröts av förvarningssymtom, i genomsnitt efter 44,7 minuter och tidigast efter 13,4 minuter. Symtomen gick över inom 5 minuter när försökspersonerna fick ligga på rygg |
| Madsen m.fl. 1998, enligt HSE:s genomgång | Försök med stillastående upphängning och lutningsbord | De flesta friska försökspersoner fick förvarningssymtom inom en timme, och en femtedel inom tio minuter |
| ICAR MEDCOM 2023 | Genomgång av 23 studier | Tiden till de första symtomen varierar från några minuter till flera timmar, och symtomen kan komma utan förvarning |
Försökspersonerna var friska och oskadade, och selarna skiljer sig mellan studierna. Slutsatsen är ändå densamma: tiden går inte att förutse, och den som hänger i en sele ska räddas så snabbt som möjligt, även om hen inte har några symtom (ICAR MEDCOM 2023).
Tidiga tecken
HSE:s genomgång räknar upp tecknen på att någon är på väg att svimma: yrsel, illamående, värmevallningar, stickningar eller domningar i armar eller ben, oro, synstörningar och en känsla av att vara nära att svimma. I försöken syntes också blekhet och svettningar (ICAR MEDCOM 2023). Arbetsmiljöverket skriver att alla bör känna till de tidiga tecknen, eftersom förloppet kan gå snabbt. Men vänta inte på dem – symtomen kan också komma plötsligt, utan förvarning (ICAR MEDCOM 2023).
Medan personen hänger kvar
Kan personen inte tas ned direkt kan tiden förlängas. ICAR MEDCOM rekommenderar att den som hänger fritt rör på benen och ställer fötterna i fotslingor om det inte finns något att stå på. Klarar personen inte längre det själv bör den första räddaren som når fram, om det går att göra säkert, lyfta benen så att kroppen kommer närmare vågrätt läge medan personen tas ned. HSE:s genomgång säger detsamma: att lyfta benen kan förlänga hur länge en upphängning tolereras.
Första hjälpen efter räddningen
Lägg personen ned plant på rygg så fort hen är nere, och följ sedan vanlig första hjälp. ICAR MEDCOM ger rekommendationen om ryggläge sin högsta evidensgrad, och HSE:s genomgång kom fram till att den vanliga första hjälpen – vågrätt läge och kontroll av luftväg, andning och cirkulation – inte ska ändras för att personen har hängt i en sele. I Rauchs försök gick alla symtom över inom fem minuter när försökspersonerna låg ned.
- Ge vanlig första hjälp. Bedömning och behandling ska följa de vanliga riktlinjerna, även efter en upphängning (ICAR MEDCOM). Är personen medvetslös men andas normalt läggs hen därför i stabilt sidoläge så att luftvägarna hålls öppna, och andas hen inte normalt startar du hjärt-lungräddning (1177).
- Larma ambulans via 112 för den som har varit medvetslös i selen, även om personen verkar ha återhämtat sig (HSE:s genomgång).
- Efter långvarigt hängande, mer än två timmar, finns risk för höga kaliumvärden i blodet och akut njurskada, och personen bör föras till ett sjukhus som kan ge akut dialys (ICAR MEDCOM).
Det här ersätter inte en utbildning i första hjälpen. Arbetsgivaren ska se till att tillräckligt många på arbetsstället kan ge första hjälpen och att kunskaperna hålls aktuella (AFS 2023:2 4 kap. 5 §).
Två myter – och var de kommer ifrån
”Den räddade får inte läggas ned”
Ett äldre råd, utan stöd i forskningen, säger att den räddade ska sitta halvt upp i stället för att läggas plant, eftersom blodet från benen annars skulle överbelasta hjärtat. ICAR MEDCOM skriver att det saknas belägg för rådet, HSE:s genomgång hittade ingen studie som prövat det, och enligt Rauch och kollegor bygger det på expertåsikter och fallrapporter från 1972.
”Man dör inom 30 minuter”
Siffran finns i ett informationsblad från den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA, som skriver att upphängning i fallskydd kan leda till medvetslöshet och död på mindre än 30 minuter. Enligt bladets egen källista bygger uppgiften på ett kursmaterial, inte på en studie, och bladet påpekar själv att det inte är någon föreskrift. Försöken ovan visar att symtom hos en del kommer långt tidigare och hos andra mycket senare – en fast tidsgräns går inte att planera efter.
Förebygga
Det viktigaste är att ingen ska behöva hänga länge. HSE:s genomgång drar slutsatsen att fallskydd med sele bör vara en sista utväg, eftersom det kan ta längre tid att få ned någon än det tar innan symtomen kommer. Därutöver:
- En sele som sitter bra. ICAR MEDCOM nämner en välsittande sele som inte gör ont när man hänger. Rådet gäller sittselar vid klättring – i arbetslivet krävs helsele i falldämpande system – men grundtanken gäller även där: selen ska passa användaren efter justering (AFS 2023:11 15 kap. 8 §).
- Stöd för benen. I Turners studie med helsele klarade de flesta försökspersonerna hela timmen när en prototyp som stöttade låren användes, och ingen behövde avbryta av medicinska skäl.
- Rör benen och stå i fotslingor medan du väntar på räddning (ICAR MEDCOM).
- Aldrig ensam. Arbete i personlig fallskyddsutrustning ska aldrig göras som ensamarbete (Arbetsmiljöverket).
Finns det någon statistik?
Inte för Sverige. Vi har inte hittat någon officiell svensk statistik som skiljer ut olyckor med personligt fallskydd eller fall av hängtrauma. ICAR MEDCOM beskriver tillståndet som sällsynt och skriver att exakta uppgifter saknas. Enligt ICAR finns i arbetslivet inga publicerade dödsfall eller svimningar – en brittisk förfrågan 2002 hittade inget fall under 5,8 miljoner timmar av reparbete utfört av IRATA-certifierade tekniker – och ICAR tror att säkerhetsregler och utbildning i räddning är en del av förklaringen.
Vad det betyder för räddningsplanen
Eftersom ingen kan förutse när någon svimmar ska räddningen vara planerad innan arbetet börjar, med personer och utrustning på plats – se räddningsplan för fallskydd. Branschnormen NSA-FS-ARB 2025:1 säger att en räddningsinsats ska kunna påbörjas inom högst tio minuter. Det är en frivillig norm och ingen medicinsk gräns, och vad den kräver i övrigt står på sidan om NSA-normen för fallskydd. Räddningen tränas i vår fallskyddsutbildning med räddning, en repetition för dig som redan har gått en fallskyddsutbildning. Hur selen och resten av systemet fungerar förklarar vi i vad fallskydd är, och fler guider finns under guider om fallskydd.
Medicinsk granskning: görs av legitimerad sjukvårdspersonal innan sidan publiceras.
Vanliga frågor
Hur länge kan man hänga i en fallskyddssele?
Det går inte att förutse. I försök med friska frivilliga avbröts upphängningen efter allt från 4 minuter till en timme, och en genomgång av 23 studier anger från några minuter till flera timmar – symtomen kan också komma plötsligt utan förvarning (ICAR MEDCOM 2023). Det finns alltså ingen säker tid att vänta. Den som hänger i selen ska räddas så snabbt som möjligt, även om hen mår bra, och räddningen ska vara planerad innan arbetet börjar.
Vad är hängtrauma?
Hängtrauma, eller ortostatisk chock som Arbetsmiljöverket säger, är när blodcirkulationen sviktar hos den som hänger stilla i en sele efter ett fall. Enligt den internationella expertgruppen ICAR MEDCOM beror det troligen på en reflex som plötsligt sänker puls och blodtryck, så att personen svimmar och i värsta fall får hjärtstopp. Arbetsmiljöverket skriver att det kan leda till allvarliga skador och till och med dödsfall, och att förloppet kan gå snabbt.
Hur ska den räddade ligga efter att ha hängt i selen?
Plant på rygg. ICAR MEDCOM rekommenderar att personen läggs i ryggläge så snart hen är nere och att behandlingen följer vanliga riktlinjer, och HSE:s genomgång från 2009 säger att den vanliga första hjälpen med vågrätt läge inte ska ändras efter en upphängning. Är personen medvetslös men andas normalt gäller alltså vanlig första hjälp: stabilt sidoläge, så att luftvägarna hålls öppna (1177). Det äldre rådet att låta personen sitta halvt upp saknar belägg. Ambulans larmas för den som har varit medvetslös, även om personen verkar ha återhämtat sig.
Finns det statistik över hängtrauma i Sverige?
Nej. Vi har inte hittat någon officiell svensk statistik som skiljer ut olyckor med personligt fallskydd eller fall av hängtrauma. Internationellt beskrivs tillståndet som sällsynt, och i arbetslivet finns inga publicerade dödsfall eller svimningar (ICAR MEDCOM 2023). En brittisk förfrågan hittade inget fall under 5,8 miljoner timmar av reparbete. Uppgifter om hur många som drabbas av hängtrauma i Sverige saknar alltså källa.
Källor
- Personligt fallskydd (senast uppdaterad 2026-10-12) – Arbetsmiljöverket. Läst .
- Rauch S. m.fl.: Suspension syndrome – a scoping review and recommendations from the International Commission for Mountain Emergency Medicine (ICAR MEDCOM). Scand J Trauma Resusc Emerg Med 2023;31:95 – ICAR MEDCOM (BioMed Central). Läst .
- Rauch S. m.fl.: Suspension syndrome – a potentially fatal vagally mediated circulatory collapse, an experimental randomized crossover trial. Eur J Appl Physiol 2019 – Springer (European Journal of Applied Physiology). Läst .
- Turner N.L. m.fl.: Suspension tolerance in a full-body safety harness, and a prototype harness accessory. J Occup Environ Hyg 2008;5(4):227–231 (abstrakt) – NIOSH (Journal of Occupational and Environmental Hygiene). Läst .
- RR708 Evidence-based review of the current guidance on first aid measures for suspension trauma (Adisesh m.fl., 2009), kopia hos eLCOSH – Health and Safety Executive (Storbritannien). Läst .
- Suspension Trauma/Orthostatic Intolerance, Safety and Health Information Bulletin SHIB 03-24-2004 (uppdaterad 2011) – Occupational Safety and Health Administration (USA). Läst .
- Hjärt-lungräddning, HLR (senast uppdaterad 2026-05-25, granskad av Svenska rådet för hjärt-lungräddning) – 1177. Läst .
- NSA-FS-ARB 2025:1 Norm för arbete med personlig fallskyddsutrustning (gäller från 2026-05-05), skyddsregel 6 och 8 – Nordic Safety Association. Läst .
- AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, 15 kap. 8 § – Arbetsmiljöverket. Läst .
- AFS 2023:2 Planering och organisering av arbetsmiljöarbete, 4 kap. 5 § – Arbetsmiljöverket. Läst .