Kontroll av fallskyddsutrustning – det som ofta kallas besiktning

Kontroll före varje användning

Användaren kontrollerar sin utrustning före varje användning – SIS kallar det egenkontroll. Arbetsmiljöverket skriver att användaren bland annat bör kontrollera att sömmarna är hela och att det inte finns synliga skador på de olika delarna. Vilka delar som ska kontrolleras, hur det görs och när en del ska anses vara defekt står i bruksanvisningen, eftersom standarden EN 365 kräver att tillverkaren beskriver det.

Brittiska Health and Safety Executive (HSE) beskriver kontrollen av linor och band som både visuell och med händerna: hela linan dras långsamt genom händerna för att hitta till exempel små skärskador i kanterna, fibrer som har blivit mjuka eller hårda och föroreningar. Den görs i bra ljus och tar normalt några minuter. Kontrollera också förankringspunkten och den fria höjden under dig innan du kopplar in dig – vad det innebär står i guiden om fallskyddsutrustning.

Periodisk kontroll – hur ofta?

Så ofta som bruksanvisningen för utrustningen anger. Föreskriften kräver att arbetsgivaren ser till att den personliga skyddsutrustningen underhålls, kontrolleras, repareras och förvaras så att skyddseffekten behålls, men den anger inget intervall. Inte heller den upphävda AFS 2001:3 angav något. Intervallet kommer i stället från tillverkaren:

HSE beskriver dessutom mellanliggande kontroller när riskbedömningen visar att något kan försämra utrustningen före nästa periodiska kontroll, till exempel arbete med färg, kemikalier eller blästring. För hyrd utrustning råder HSE att kontrollera att den periodiska kontrollen är gjord inom intervallet och att berätta för uthyraren om användning eller skador som kan påverka säkerheten. Vad den frivilliga normen kräver i övrigt står i guiden om vad NSA-normen kräver.

Vem får göra den periodiska kontrollen?

En kompetent person. Standarden EN 365 beskriver en kompetent person för periodisk kontroll som någon som känner till tillverkarens aktuella krav, rekommendationer och instruktioner för den aktuella komponenten, delsystemet eller systemet. Personen bör kunna upptäcka och bedöma defekter och se till att rätt åtgärd vidtas. För viss utrustning kan den kompetenta personen enligt EN 365 behöva utbildas av tillverkaren eller dess representant, till exempel för att produkten är komplicerad eller ny, och en person kan vara kompetent för en enda modell eller för flera.

Det finns ingen svensk certifiering för kompetent person i lag – 15 kap. 16 § kräver att utrustningen kontrolleras men säger inget om vem som gör det. SIS skriver att den periodiska kontrollen ska utföras av en kompetent person enligt tillverkarens bruksanvisning och instruktioner, och arbetsgivaren ansvarar för att den blir gjord. Den som själv ska göra kontrollerna kan gå en kurs för kompetent person i periodisk kontroll.

Efter ett fall

Utrustning som har tagit upp ett fall tas ur bruk direkt. Enligt EN 365 ska bruksanvisningen varna för att den inte får användas igen förrän en kompetent person skriftligen har bekräftat att det går, och detsamma gäller så fort det finns tvivel om utrustningens skick. HSE går längre för linor av band: en lina som har stoppat ett fall ska aldrig användas igen. Och enligt AFS 2023:11 15 kap. 16 § får ingen använda personlig skyddsutrustning som är skadad eller som kan antas ha otillräcklig skyddseffekt.

Kassation och livslängd

Hur länge utrustningen håller står i bruksanvisningen. EN 365 kräver att tillverkaren anger kända gränser för hur länge produkten kan användas säkert, eller hur man avgör när den inte längre är säker, och enligt de allmänna råden till 15 kap. 15 § bör arbetsgivarens skriftliga information om utrustningen ange när den behöver bytas ut. Utrustningen tas ur bruk när livslängden har passerats, när den har skador som bruksanvisningen anger som skäl, eller när en kompetent person underkänner den. Reparationer får normalt bara göras av tillverkaren eller av någon tillverkaren har godkänt, och fallskyddsprodukter får inte ändras från originalutförandet, skriver SIS.

Förvaring och skötsel mellan kontrollerna

Kravet i 15 kap. 16 § gäller också förvaringen: utrustningen ska förvaras så att skyddseffekten behålls, och arbetsgivarens skriftliga information bör enligt de allmänna råden till 15 § ange hur den ska förvaras och underhållas. SIS råder att följa tillverkarens skötsel- och tvättråd, att förvara utrustningen torrt och utom direkt solljus och att hålla den så ren och torr som möjligt.

Protokoll – vad det bör innehålla

Den periodiska kontrollen och ett eventuellt godkännande bör dokumenteras, och dokumentet ska vara tillgängligt för användaren och arbetsgivaren, skriver SIS. Ingen föreskrift anger hur protokollet ska se ut. Det här är vår sammanställning av vad källorna pekar på:

• utrustningens identitet: tillverkare, modell, typ och serie- eller partinummer, så att varje del kan kopplas till sin kontrolldokumentation
• tillverkningsdatum och, om det anges, kassationsdatum
• datum för kontrollen och vem som gjorde den
• resultatet – godkänd eller underkänd – och vilka fel som hittades
• åtgärden: fortsatt användning, reparation hos tillverkaren eller kassation
• om utrustningen har tagit upp ett fall
• när nästa periodiska kontroll ska göras enligt bruksanvisningen

Mallen finns ännu inte som fil – listan ovan är hela underlaget och går att kopiera till ert eget protokoll.

Varför kallas det besiktning?

Besiktning är inte samma sak som periodisk kontroll: det är en kontroll som AFS 2023:11 13 kap. kräver för lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar, och bilaga 12 räknar upp vilka – bland annat kranar, hissar och mobila arbetsplattformar. Personlig fallskyddsutrustning finns inte med där. Ändå kallas den periodiska kontrollen ofta besiktning, och en äldre branschmall har kallat fallskyddsutrustning besiktningspliktig. Liften du står i kan alltså vara besiktningspliktig, men selen du bär är det inte – den ska i stället ha periodisk kontroll av en kompetent person.

Fallskyddsnät och fasta förankringar

Fallskyddsnät har egna regler i AFS 2023:13 5 kap. Nätet ska monteras under överinseende av en kompetent person enligt tillverkarens skriftliga instruktion (72 §), och har det fångat en person eller ett föremål får det bara användas igen om en kompetent person har granskat det och bedömt att det fortfarande fyller sin funktion (73 §). Provtrådar i nätet ska provdras enligt instruktionen (74 §). Mer om nät och andra gemensamma skydd står i guiden om regler för arbete på hög höjd.

Fasta förankringar räknas inte som personlig skyddsutrustning. Enligt vår läsning gäller därför inte 15 kap. för dem, utan kravet i AFS 2023:10 4 kap. 13 § om skyddsanordningar mot fall och deras infästningar: de ska kontrolleras regelbundet och underhållas väl, även det utan angivet intervall. SIS vägledning anger att förankringar för personligt fallskydd, både tillfälliga och permanenta, behöver kontrolleras av någon med tillräcklig kompetens innan de används.

Vad som räknas som personlig fallskyddsutrustning förklaras i guiden vad är fallskydd. Arbetsmiljöverket skriver att utbildningen i personligt fallskydd ska ta upp hur utrustningen kontrolleras inför varje användning. Svensk Fallskyddsutbildning säljer repetitionsutbildning för den som redan har gått en fallskyddsutbildning – se repetitionskursen i fallskydd. Fler guider finns under Guider.